2014-09-03

Sveriges första elkraftsolycka med dödlig utgång!

Gustav III - dog i en stöt.
Sverige var tidigt en ledande nation inom teknisk utvecklig och innovation.  Redan på 1700-talet gjordes försök med elektriska anläggningar och apparater.
Drivande bakom Sveriges tekniska utveckling var Gustav III (Sveriges konung 1771–1792). Gustav III var på många sätt en framsynt och begåvad konung som bland annat instiftade Svenska Akademin. Mindre känt är att han även grundade det sedermera avsomnade Galvaniska Sällskapet vars syfte var att utveckla och tämja den av Herr Amperé nyligen upptäckta elektriska strömmen.

(Gustav III hade via sina kurirer i Europa även hört att man var den elektriska spänningen på spåren. Olyckligtvis skedde en förväxling mellan herrarna Volta, efter vilken Volt är uppkallad, och Voltaire. Voltaire kom att ha ett avgörande inflytande på Gustav III, men den elektriska spänningen kom till Sverige långt senare, ungefär samtidigt som potatisen. Men det är en annan historia.)


Som så ofta är kreativa och progressiva personer inte alltid accepterade av konservativa krafter som adel, kyrka och, i fallet elektriska experiment på 1700-talet, vatten- och väderkvarnsindustrin.

Att stänga tortyrkammare, införa viss religionsfrihet, upplösa politiska partier och införa envälde väckte givetvis missnöje och till och med vrede i vissa kretsar. Att dessutom ägna mycket av sin tid och den mystiska elektriska strömmen skapade en hel del friktion mellan Gustav III och framför allt kyrkan som även då gjorde anspråk på att veta hur världen och allt annat fungerar och är uppbyggt genom att gissa.

En sammansvärjning av adel, präster och kvarnägare bestämde sig för att röja kungen ur vägen. Ett lömsk och grym mordplan smiddes i stadens mörka källare. Gustav III skulle få smaka på sin egen medicin.

Galvaniska Sällskapets chefsingenjör, Hans Henrik von Essen, värvades genom hot och påtryckningar att utföra mordet. Som en lustifikation under en maskeradbal på slottet skulle von Essen demonstrera en tidig elektrisk motor. Denna skulle driva en liten karusell i ena hörnet av balsalen. Kungen inbjöds att starta det mekaniska vidundret genom att samtidigt föra en spak uppåt med vänster hand och en annan spak nedåt med höger hand. Eller om det möjligen var tvärtom.

Den lömske von Essen hade kopplat den elektriska kretsen till spakarna, som var av metall, vilket han räknade med skulle dräpa konungen när denne under pompa och ståt skulle starta motorn. Samtidigt som kungen drar i spakarna går motorns så kallade ankarström genom hans späda kropp. (Ankarström är den ström som flyter genom en motors lindningar och som får den att snurra i samverkan med motorns magneter.)

Kungen faller svårt bränd och skadad till marken och avlider några dagar senare.

Detta var slutet på Galvaniska Sällskapet och Sveriges framstående position som tekniknation ända till LM Ericsson återupprättade hedern.

Motorn skrotades och kungen blev det första offret för likström(!) av typen ankarström.

Farlig elmotor
Helt felaktigt har historiker beskyllt en Jacob Johan Anckarström för att genom ett pistolskott ha dödat Gustav III. Det är en missuppfattning som beror på det smällande ljud som uppkom när ankarströmmen flöt från kungens ena arm till den andra, genom hjärtat. Ingenjör von Essen skall också ångerfullt ha sagt ”ankarström blef vår konungs död” vilket missuppfattades som om Anckarström var den som tog kungen av daga.

Så gick det till.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar